Bortförklaringar och medel-IQ

Det hävdas ofta att trångboddhet är en viktig faktor till varför så många elever i förorten misslyckas i skolan. Argumentet upprepades i GP-TV den 26 oktober 2016, dvs att trångboddhet är en viktig orsak till att 70 procent av eleverna på Biskopsgården går ut nian med ofullständiga betyg.

Till exempel att 12 personer bor i en 2:a och att det omöjliggör läxläsning. Men hur vanligt är det? Politikerna påpekade att det är ett eget val att bo 12 i en tvåa, då kommunen inte gör sådana placeringar. Och får eleverna läxor överhuvudtaget? I så fall, erbjuds de gemensam lärarledd läxläsning i skolan? Om så, går de då dit? Varför helt enkelt inte sluta ge läxor om det är ett välkänt oöverstigligt hinder i förorten. Problemet löst. Nej, det löser inte problemet, därför att det inte är problemet.

När läxorna är borta så kommer problemet att bestå. Då kommer det bara en ny bortförklaring förmodligen mer långsökt än den förra. Allt för att undvika den obehagliga sanningen om de stora skillnaderna i medel-IQ mellan olika etniciteter.

Enligt Skolverket så är föräldrarnas utbildningsnivå den viktigaste faktorn för hur det går för barnen i skolan, oberoende av etnicitet. Det är ju ett faktum att föräldrarna i Biskopsgården har mycket lägre utbildningsnivå än svenska föräldrar och att man därför inte kan förvänta sig samma skolresultat i förorten som i riket i övrigt.

Hur skall man då kunna veta vilka resultat man kan förvänta sig?

SALSA är en statistisk modell som jämför skolors resultat av slutbetygen i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. Det är föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever eller elever som har okänd bakgrund som utgör bakgrundsfaktorerna. Nyinvandrade elever har kommit till Sverige under de senaste fyra åren och elever som har okänd bakgrund saknar personnummer. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå.

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-databaser/vad-ar-salsa-1.163747


Föräldrarnas utbildningsnivå är en förskönande omskrivning för föräldrarnas intelligens. För det är väl ingen som tror att föräldrarna kan vara svagbegåvade och högutbildade? Motsatsen är däremot möjlig. Hög utbildning utgör ett kvitto på någorlunda högt IQ och eftersom intelligens till absolut största delen är ärftlig så ger föräldrarnas utbildningsnivå en god vägledning.


Donatorspermans Utbildningsnivå och IQ

Den viktigaste faktorn för elevernas skolresultat sägs vara föräldrarnas utbildningsnivå och för föräldrarna således deras föräldrars utbildningsnivå och för deras…. Men är det verkligen så, eller är det bara en dimridå bakom vilken något döljs. För hur skulle det då gå för barn till ensamma mammor som valt artificiell insemination om det var sant? Kan verkligen donatorsperma överföra donatorns utbildningsnivå till barnet, eller går den helt förlorad i frysen?

Så hur var det egentligen när nästan alla föräldrar hade samma utbildningsnivå, nämligen endast sex- eller sjuårig folkskola? Var alla barnen lika duktiga i skolan då? Om så var fallet, varför infördes då en sjugradig betygsskala år 1897.

.

Skolbetyg

.

Hur mycket intellektuell stimulans fanns det i dessa hem före elektriciteten på stearinljusens och fotogenlampornas tid. Bibeln, Katekesen och några böcker till därhemma, tidningar och biblioteken. Hur mycket barn- och ungdomslitteratur fanns det? Senare när radion kom blev det väl lite bättre, 1933 sändes hela 8 timmar per dag i en kanal. Och hur mycket tid kunde föräldrarna ägna varje av de ofta många barnen efter 8 timmars hårt kroppsarbete med halvdag på lördag.

.
https://pwrmos.wordpress.com/2016/08/26/donatorspermans-utbildningsniva-och-iq/

Skolans förädlingsvärde.

Genom att jämföra faktiskt meritvärde (snittbetyg) med förväntat meritvärde (baserat på bakgrundsfaktorer) ges ett förädlingsvärde. En skola som har högre meritpoäng jämfört med vad som kan förväntas givet elevsammansättningen får ett positivt förädlingsvärde, en skola med lägre meritpoäng än förväntat får ett negativt förädlingsvärde. Förädlingsvärdet indikerar därmed om skolan överpresterar eller underpresterar givet elevsammansättningen.

.
http://www.dn.se/debatt/har-ar-de-underpresterande-skolorna/

Ovanstående är en väldigt bakvänd metod för hur man ska kunna avgöra om en skola levererar resultat i överensstämmelse med elevernas begåvning. Den absolut bästa korrelationen med elevens intellektuella prestationsförmåga erbjuder IQ-test.

Den bistra sanningen är att den normalfördelade intelligensen inte har samma medelvärde för alla folkgrupper. Om det är Gud eller “Darwin” som är ansvarig för det spelar ingen roll. De bryr sig helt enkelt inte om vad vi tycker. Och den som skulle kunna tänkas ändra på det är i så fall inte ”Darwin”.

Skillnaderna i medel-IQ är mycket stora till judars 115, östasiaters 105 och vitas 100 fördel. Länderna som de flesta asylinvandrarna kommer ifrån har en betydligt lägre medel-IQ, Irak 87, Afghanistan 84, Iran 84, Syrien 83 och Somalia 68.

IQ-research

medel-iq-globalt-urval
WORLD RANKING OF COUNTRIES BY THEIR AVERAGE

En viktig sak att tänka på är att hälften av individerna i en folkgrupp har mindre intelligens än medel-IQ. Men vad betyder IQ 70 i praktiken och vad betyder det om hälften av en folkgrupp har mindre än så?

“ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems – Tenth Revision) är den nu gällande upplagan av ICD, en allmänt accepterad standard för klassificering av sjukdomar, utgiven av Världshälsoorganisationen (WHO). ICD-10 färdigställdes 1992 och den senaste versionen är från 2011.

Socialstyrelsen ansvarar för den svenska översättningen av ICD-10 som då kallas KSH97 (Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997) och uppdateras årligen.”

Wiki

.

“I december 2010 publicerade Socialstyrelsen ett nytryck av den svenska versionen av ICD-10. Från och med den 1 januari 2011 ersätter ICD-10-SE den första upplagan av Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997.

I nu aktuella diagnosmanualer (ICD-10; DSM IV) skiljer man på lindrig utvecklingsstörning (IQ 55-70), måttlig utvecklingsstörning (IQ 35-55) och grav utvecklingsstörning (IQ <35)…”

Wiki

.

normal_34
Om vi tänker oss att detta är normalfördelningskurvan för begåvning med medel-IQ 100. Där IQ 100 ligger vid den röda nollan, så ligger IQ 85 vid -1 och IQ 70 vid -2. (standardavvikelser)

Medel-IQ för Mellanöstern ligger då vid -1 och för Somalia vid -2.

Nedan är samma normalfördelningskurva för mean/medelvärdet IQ 100. Den är lite rörigare, men siffrorna 100, 85 och 70 på x-axeln syns tydligt. Det är ganska lätt att föreställa sig en ny kurva med sin topp vid 85 och hur många elever från en folkgrupp med medel-IQ 85 som får allvarliga problem med att klara skolan. För att inte tala om vid medel-IQ 70.

bell-curve-par-modified-700Det innebär att om skolan skulle fortsatt att ha samma kunskapskrav som när eleverna nästan uteslutande hade svensk och finsk bakgrund med medel- IQ 100 så skulle det i dagens multietniska samhälle innebära en massiv utslagning av elever med bakgrund i tredjevärlden.

Det är alltså skillnaden i medel-IQ som gör att det finns så många fler svagbegåvade elever i förorten. Och det går som tidigare påpekats inte att kompensera för svag begåvning. Det finns ingen sådan känd metod. Därför får vi vänja oss vid att vi inte kan kräva ”vita” resultat från skolorna i förorten. Vi måste lära oss förstå att våra förväntningar på att andra folkgrupper skall ha exakt lika prestationsförmåga som vita är en etnocentrisk vanföreställning. Politiker som hävdar att skolresultaten i förorten är oacceptabla kommer förr eller senare att bli tvungna att inse att de i likhet med de allra flesta andra är uppfödda på en stor tabubelagd (vit) lögn om att alla folk är lika intelligenta.

resursforskolor-rinkeby-tensta-kopia-modified

Det enda raka är därför att IQ-testa samtliga elever i Sverige och införa nivågruppering efter prestationer. Med hjälp av IQ-testerna så är det lätt att exempelvis se hur stor andel funktionella analfabeter som en skola bör ha i nian. [1] Det kan låta hårt, men det är så det är och det är endast En som kan göra någonting åt det och det är inte ”Darwin”. Men med individuell IQ-testning så kan man övertyga omdömesgilla personer om att individuella IQ:n som sammanställs till ett medelvärde för en etnicitet inte har någon grupprättighet att vara lika någon annan grupps medelvärde. Det borde vara ett effektivt sätt att motverka identitetspolitikens grupptänk. Vänstern kommer dock aldrig att gå med på IQ-testning därför att den då skulle förlora sitt viktigaste vapen i kampen om makten. Vänstern kommer heller aldrig att låta sig övertygas om någonting, därför att den ”begår” massinvandring av människor från tredjevärlden med lågt medel-IQ som inte kan försörja sig på högre nivå än skattebefriad minimilön (jobb som ännu inte finns) och därför kommer att rösta vänster, då vänstern lovar omfördelning av de ”rikas”, dvs medelklassen pengar. Som lök på laxen så kommer de med skattebefriad minimilön inte att ha något som helst intresse av att de ”rika” också ska få sänkt skatt – tvärtom – nyliberaler! 

When people come for the freedom they add value, when they come for the free stuff they subtract value – Stefan Molyneux

Med en stor andel människor med lågt IQ så kommer idédebatten inom politiken att vara överspelad, politiken kommer att handla om att beskatta de ”rika” hårdare för att tillfredsställa de lågavlönades habegär och vänsterpolitikernas maktbegär mha skattepengar! Och medelklassen kommer att ha fullt sjå med att försvara sig, hur den nu ska kunna göra det effektivt när den sitter fast i rättvisetänk enligt Kommunism 2.0.

Kommunism 1.0
Av var och efter förmåga, åt var och en efter behov.

Kommunism 2.0
Åt var asylinvandrare svensk levnadsstandard helt utan motprestation!

Börje Fors   @pwrmos   2016-10-30

_____________

[1]  Funktionell analfabetism är en term som används för att beskriva läs– och skrivförmågor som otillräckliga ”för att klara av vardagen och anställningsuppgifter som kräver läskunskaper som överstiger en grundläggande nivå.”[1] En som lider av detta problem kallas för funktionell analfabet.

Uttrycket är en motsats till läskunnighet, även kallat funktionell alfabetism, som är förmågan att kunna läsa och skriva tillräckligt bra för att klara av och kunna leva i samhället. Funktionell analfabetism brukar i Sverige till läskunnighetens motsats definieras som att kunna läsa och skriva lika bra som en mellanstadieelev.[2]

I industriländer är en individs nivå för funktionell analfabetism proportionell med vederbörandes inkomstnivå och risk för att begå brott. Enligt National Center for Educational Statistics i USA kan exempelvis 60% av de vuxna i USA:s fängelser läsa lika bra som eller sämre än fjärdeklassare och 85% av alla minderåriga interner är funktionella analfabeter. 43 procent av de vuxna på den lägsta nivån av läskunnighet levde under fattigdomsgränsen, jämfört med 4 procent av de som hade de högsta nivåerna av läskunnighet.[3]

Wiki: Funktionell analfabetism

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s